Arkitektur som måste upplevas på plats

Varför ser Sju brunnars stig ut som den gör? Vad är tanken med stenmönstret framför bänkarna i Heliga korsets kapell? Och varför sticker man in nyckeln i ögat på en döskalle för att öppna Skogskapellet? 
- Det finns en tanke med allting här på Skogskyrkogården. Varenda detalj utgår från besökarens upplevelse av relationen mellan liv och död, säger Eva Larsson, en av Skogskyrkogårdens auktoriserade guider.

Att vandra genom Skogskyrkogårdens landskap och att besöka kapellen är en unik upplevelse. Hela platsen är designad för att bilda ett harmoniskt samspel mellan natur och arkitektur. När du går en guidad visning introduceras du till arkitekternas tankar och det är endast med en Skogskyrkogårdsguide du får uppleva de annars låsta kapellinteriörerna.

Skogskyrkogårdens upplevelsedesign var otroligt nytänkande för sin tid och den första begravningsplatsen i sitt slag i Europa. Den blev också en föregångare för Skogskyrkogårdar runt om i världen och är sedan 1994 upptagen på Unescos Världsarvslista.
- Allt är så genomtänkt med fokus på farvältagande, sorg, försoning och känslorna kring det, berättar Eva Larsson.

Bland annat skapade arkitekterna, Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, processionsvägar för hur de sörjande ska promenera genom landskapet till kapellen för att komma i rätt stämning till avskedsceremonin. Kring Skogskapellet är skogen tät och otuktad för att skapa en viss stämning. Väl inne i kapellet skapar ljuset från Asplunds karaktäristiska takkupol ännu en stämning. Och efter ceremonin leds de sörjande ut i naturen för att få stöd i att försonas med sorgen.

- Mitt favoritkapell är ändå Uppståndelsekapellet som Lewerentz ritade, erkänner Eva Larsson. Det bjuder på så många märkliga och halsbrytande kombinationer av stilar, former och detaljer. Proportionerna är också mycket ovanliga.
- Den vanligaste reaktionen när man för första gången kommer in i Uppståndelsekapellet är ”oj”. Men upplevelsen är väldigt individuell - när en person ser likheter med en egyptisk gravkammare, ser en annan en himmelsk festsal. Det är det som gör kapellet så spännande.

Hur Lewerentz tänkte är det dock ingen som vet. Han var nämligen mycket egensinnig och pratade aldrig om sitt arbete vilket har skapat viss mystik kring hans arkitektur. Både Asplund och Lewerentz jobbade medvetet med upplevelsen och psykologin kring begravningsceremonin, men de har gestaltat det på olika sätt. 
- Men båda gör det med en enorm precision. De har inte lämnat något åt slumpen och det finns en sån omsorg kring detaljerna. Och om Asplund var pedant så var Lewerentz det än mer.
- Vid den här tiden var också Sigmund Freud och hans teorier kring det undermedvetna aktuella. Det låg med andra ord lite i tiden att fundera kring vad som sker inom besökarens undermedvetna under ceremonin.

Skogskyrkogården är tänkt som en plats för de levande, med naturen som stöd i sorjeprocessen. Såväl landskap som kapell är skapade efter filosofin att människan är en del i naturens kretslopp – i en unik komposition av tallskog, böljande kullar och omsorgsfullt utformade byggnader.
- Det här är verkligen arkitektur som måste upplevas på plats; att känna lukten av tallskogen samtidigt som man upplever ljuset längs stigarna och känslan inne i de olika kapellen.
- Plötslig ser man begravningsplatsen med helt andra ögon än om man bara läser om den och tittar på bilder. Det är en aha-upplevelse för många, säger Eva Larsson, som särskilt rekommenderar den guidade visningen till alla de som besökt Skogskyrkogården under en begravningsceremoni, eller som brukar sköta om någon av gravarna.
- En guidad visning kan ge nycklar som berikar nästa besök på egen hand. 

Boka en egen guide på Skogskyrkogården

Om du vill få ut mer av ditt besök på Skogskyrkogården är det en bra idé att boka en egen guide eller gå någon av våra populära gruppturer.

Bokar gör du via Stockholms Stadsmuseum genom att skicka e-post till bokning.stadsmuseum@stockholm.se eller ringa 08-508 31 620 (telefontid: måndag-fredag klockan 9-12).

Mer information om priser och turer finns på Stadsmuseets webbplats.