Skogskyrkogårdens tidslinje

Bild: Skylt från muren kring Skogskyrkogården

Här är Skogskyrkogårdens tidslinje, en historisk sammanfattning över hur Skogskyrkogården blev till, utvecklades och kom att bli ett världsarv.

Klicka på årtalen för att följa utvecklingen.

 

1912

Stockholms stadsfullmäktige beslutar att ett markområde i södra Stockholm ska avsättas för en ny begravningsplats. Området består huvudsakligen av en barrskogsbevuxen grus- och sandås och kommer så småningom att omfatta drygt 100 hektar.

1914

Inför omformningen av den nya begravningsplatsen utlyses en internationell arkitekttävling. Uppgiften är i korta drag att utforma ett område där man tar hänsyn till den ursprungliga naturen utan att pruta på det arkitektoniska och konstnärliga. Det skulle ha en värdig karaktär och det skulle även vara lätt för allmänheten att orientera sig.

1915

Tävlingen avslutas och första pris tilldelas de unga arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz och deras förslag "Tallum".

1917

Efter bearbetning av Asplunds och Lewerentz förslag påbörjas ombyggnaden av kyrkogården.

1920

Kyrkogården invigs samt det första kapellet, Skogskapellet. Kapellet är ritat av Asplund och rymmer cirka 35 personer.

1923

Begravningsplatsens ekonomigård och personalbyggnad, Tallumpaviljongen, invigs i södra delen av Skogskyrkogården. Den gjordes senare om till ett besöks- och informationscenter. Arkitekt var Gunnar Asplund.

1925

Det andra kapellet, Uppståndelsekapellet ritat av Lewerentz, invigs. Det har sittplats för 75 personer.

1920-32

Muren runt Skogskyrkogården byggs av "nödhjälpsarbetare", det vill säga arbetslösa i Stockholm. Den är av sten och är cirka 3,6 km lång.

1940

Krematoriet och de tre kapellen, Tron, Hoppet och Heliga korset, står klara efter tre års byggnadsarbete. Anläggningen invigs i juni och tre månader senare avlider Asplund.

1961

Minneslunden invigs. Den är utformad av Lewerentz och är den första minneslunden i Stockholm.

1994

Skogskyrkogården uppförs på Unescos Världsarvslista. Listan består av omistliga kultur- och naturmiljöer för hela mänskligheten. Det innebär att Skogskyrkogården ska vårdas och bevaras för framtida generationer.

1995

Skogskyrkogården vinner det internationella Carlo Scarpa-priset inom trädgårds-, park- och landskapskultur.