Världsarv

1989 fick Stockholms kyrkogårdsnämnd en förfrågan om man ville nominera Skogskyrkogården till Unescos världsarvslista. Förfrågan var unik. Ett världsarv är nämligen ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det anses vara angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.

Ingen hade kunnat föreställa sig att ett 1900-talsobjekt skulle kunna räknas dit. Att det dessutom var en begravningsplats gjorde det hela ännu mer uppseendeväckande. Och hur skulle det upplevas om Skogskyrkogården värderades som ett världsarv framför framstående kyrkogårdar som Arlington National Cemetery i Washington DC och Père Lachaise i Paris?

Skeptikerna tystnade dock snart. 1994 fattade världsarvskommittén beslutet att uppta Skogskyrkogården som nummer 558 på världsarvslistan. Det blev då det andra kulturarvet från 1900-talet. Övriga kulturarv var betydligt äldre.

De objekt som en gång kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras skydd och vård för all framtid.

Så arbetar vi med världsarvet

Skogskyrkogårdens världsarvsråd följer upp, utvärderar och ser till att världsarvet utvecklas i enlighet med UNESCO:s intentioner.

Världsarvsrådet benämns också förvaltningsråd. I rådet ingår representanter från Länsstyrelsen, Stockholms stadsmuseum samt Stockholms kyrkogårdsförvaltning. Rådet sammanträder fyra gånger per år. Frågor som återkommande tas upp i rådet är hur världsarvet skall tillgängliggöras för allmänheten, aktuella förändringar i verksamheten, planerade underhållsåtgärder samt den så kallade förvaltningsplanen som är under revidering. Det är rådets uppgift att initiera utveckling som stärker världsarvet.

Rådet övertar inte respektive myndighets befogenhet att fatta beslut i ärenden som rör Skogskyrkogården. Rådet är ett viktigt rådgivande organ innan beslut fattas.

För närvarande planeras en nybyggnation av ett krematorium inne på Skogskyrkogården. Rådet följer detta projekt noga. Andra aktuella frågor är föryngring av tallbeståndet, nytt skyltprogram för begravningsplatsen, renovering av Uppståndelsekapellet. Pågående och alltid aktuella frågor är utveckling och ökning av tillgängligheten till världsarvet. Att visa upp och berätta om det genom visningar, utställningar, webb och Visitors Center bland annat. Rådet vill  också utveckla samarbetet med länets två övriga världsarv Birka/Hovgården och Drottningholm.

Rådets medlemmar:

Från Stockholms kyrkogårdsförvaltning:
Mats Larsson, förvaltningschef, ordförande i rådet
Anna Hegethorn, marknads- och kommunikationsansvarig
Christer Knutås, teknisk chef
Pär Westin, chef begravnings- och serviceverksamheten
Lena Karsikas, Site Manager Världsarvet Skogskyrkogården

Från Länsstyrelsen:
Mats Jonsäter, länsantikvarie
Hanna Gelotte, handläggare

Från Stockholms stadsmuseum:
Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie
Suzanne Lindhagen, antikvarie
Hans Öjmyr, avdelningschef

Världsarvskonventionen

Unesco har förhandlat fram en konvention om bevarande av natur- och kulturarv, Världsarvskonventionen. De länder som skriver på den konventionen lovar att bevara natur och kultur i sitt eget land, införa skyddslagstiftning för bevarandet etc. Den här konventionen handlar enbart om kulturyttringar som är "fasta", t ex hus, monument, naturområden.

Till konventionen finns världsarvslistan knuten. På den listan kan föras upp objekt som är av "särskilt stort universellt värde" - dessa kallas världsarv. Totalt finns det 890 världsarv.

Världsarvskonventionen antogs av Unescos generalkonferens 1972. Drygt 180 stater har undertecknat konventionen vilket innebär att de åtagit sig att skydda mänsklighetens gemensamma kultur- och naturarv. Sverige anslöts sig till konventionen 1985. Ansvariga myndigheter är Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket.

Konventionen i sin helhet kan laddas ner från Unescos webbplats.

Sverige är dessutom numera även invalt i världsarvskommittén. Mer information om detta finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.

Där kan du även se frågor och svar om världsarv samt läsa om de andra svenska världsarven.

Se även Nordic World Heritage Foundations webbplats, eller titta direkt in på UNESCOs webbplats.